|
Reflektioner kring Zenmeditation
Välkommen till Samtalspartner / Zen
Samtalspartner
vill förbättra enskilda människors förhållanden, bidra till ökad självinsikt
och medkänsla samt stärka och värna ett gott klimat i arbetsliv och samhälle.
Vi erbjuder coaching, ledningsutveckling,
personutveckling, friskvård och rekreation. Vi stimulerar och hjälper enskilda och
grupper att utveckla och höja sin levnadspotential samt att vidga sitt kreativa
utrymme. I vårt arbete med personlig utveckling gör vi vårt bästa för att stärka och fördjupa individers
gruppers och organisationers etiska och idémässiga plattform. Vi hjälper även till att minska stress och kroppsliga spänningar.
Viktiga arbetsredskap är
bl a gestaltterapi och zenmeditation
För närvarande ger Samtalspartner inga öppna kurser i zenmeditation.
Zen och det förhållningssätt som hör samman med zen genomsyrar dock vår verksamhet.
Min personliga erfarenhet av meditation sträcker sig 35 år bakåt i tiden och kopplingen till Zen har funnits i drygt 30 år.
I informationen på sidorna om Zen och i instruktionen nedan ges en sammanfattning av min personliga syn på vad som är det centrala i Zen.
Som företrädare för den sk "Soto skolan" delar jag denna traditions synsätt att Zen är lika med Zazen, dvs att själva meditationstekniken i
sin renhet och enkelhet är fullt tillräcklig för att skapa individuell förståelse för essensen i Zen.
Instruktionen nedan är fullt tillräcklig för dig som vill börja meditera.
Samtidigt hoppas jag att även Du som börjat gå den stig mot ljus, värme och sanning som "Zenvägen" innebär kan få stimulans och ökad
förståelse genom de erfarenheter jag delar nedan.
Jag önskar Dig all lycka och framgång i ditt sökande.
Per-Otto Sylwan
Zenmeditation
Det finns många olika typer av meditation. Vissa metoder
fokuserar huvudsakligen på delar av vårt medvetande och andra är mer inriktade
på och involverar hela vår varelse. Enkelt uttryckt är meditation oftast oavsett val av metod ett
bra sätt att vara med sig själv och att komma närmare sig själv samt bli mer
avspänd.
Zenmeditation har vuxit fram som en del av japansk zen buddhism. Det är en mycket effektiv metod för djup
kroppslig och mental avspänning. Zen meditation ger dessutom förbättrad kontakt med vårt
undermedvetna samt hjälper oss att länka samman vårt HärochNu-medvetande med
vår inre upplevelsevärld vilket på sikt laddar ur vårt kroppsliga
beredskapssystem och sänker vår spänningsnivå.
När vi får bättre kontakt med vårt inre förbättras
automatiskt även förmågan till kontakt med omvärlden vilket ökar
vitalitet, livsglädje och kreativitet. Genom att regelbundet
utöva Zenmeditation / ZaZen utökar och
stärker man sitt medvetna själv och förbättrar både kroppslig och mental
balans. Detta ger en tryggare bas att stå på i livet.
"Att sitta sant!"
ZaZen / Zenmeditation
enligt den sk Soto-skolan.
Zenmeditation som den utövas enligt Soto-Skolan är fokuserad
på de centrala delarna av vår mentala och kroppsliga varelse. Det är en mycket
”ren” metod utan mystik och religiös överbyggnad och den har som grundläggande
syfte att stärka vårt HärochNu-medvetande, reducera vår kroppsliga och
mentala spänningsnivå samt bearbeta och integrera de delar av vår varelse som
blockerar vår perceptionsförmåga och vår vitalitet.
I Sotoskolans tradition sätter man i princip likhetstecken mellan Zen
som begrepp och upplevelse och själva sittandet / meditationen. Det finns ingen överbyggnad i form
av mentala tekniker eller övningar, sk koaner eller liknande. Meditationen som
metod innebär kort och gott att medvetet sitta ner och vara med sig själv en stund. Kroppen
som är vårt instrument för självupplevelse spelar då en avgörande roll.
Andningen som är den mest påtagliga rytmen i vår kropp spelar en central roll
genom att medvetandet riktas mot upplevelsen av att man sitter och att man andas.
Andningen är på så sätt
ett slags "ankare" och ett stöd för den medvetna självupplevelsen.
Metoden är mycket enkel och det spelar det ingen roll om man som utövare har
andliga, kroppsliga eller psykologiska mål. Metoden fungerar likartat för alla
oavsett målsättning.
Många människor kan under utövandet och/eller på grund av detta tycka
sig få djupare andliga insikter medan andra upplever nya mer världsliga insikter.
En mer avspänd attityd till livet och bättre hälsa och välbefinnande är oavsett
målsättning gemensamma vinster för de flesta.
Zenmeditationen kom till Europa i mitten på 1960 talet då den zenbuddistiske munken Taisen Deshimaru flyttade till
Paris och började undervisa där. Vill du läsa lite mer om detta samt få en kort beskrivning av hur zentraditionen vuxit
fram så kan du följa denna länk:http://www.gakedojo.net/zen.htm
Beskrivning av
metoden
Zenmeditation utövas sittande. Den traditionellt grundläggande ställningen
är sk hel- eller halvlotusställning
 Klicka på bilden
på en liten kudde eller pall på ett jämnt
underlag. Det går emellertid också utmärkt att sitta i en stol eller i en
soffa. Det är viktigare att man känner sig bekväm än att man gör ”rätt”.
Lotusställningen har dock ett värde av olika skäl.
Dels är den mycket fysiologiskt och anatomiskt funktionell om man skall sitta
ofta och länge och dels har den ett starkt symbolvärde. Symbolvärdet hänger samman med att
lotusställningen är en
mycket stark arketyp. Den är vitt spridd och traditionellt använd över hela
jordklotet och framför allt är den starkt representerad i asiatisk religiös
tradition inom bl a hinduism och buddism. Ett oräkneligt antal personer har
under århundraden och årtusenden suttit i lotusställning och mediterat och även
om skolor och traditioner varierat är kroppsställningen i stort sett densamma.
Som arketyp är lotusställningen väl jämförbar med tex korset i vår kristna
tradition eller YinYang-tecknet i kinesisk tradition.
För den grundläggande meditationsmetodiken bör man
emellertid inte överdriva lotusställningens värde även om ett sådant finns.
Zenmeditation fungerar i olika ställningar, även stående och liggande. Att
ligga ner har dock vissa komplikationer eftersom liggandet sätter igång de mekanismer i vår kropp som utlöser sömn.
Sömn är inte eftersträvansvärt även om det ibland inte kan undvikas även när
man sitter.
Grundläggande oavsett hur och var man sitter är att man bör
ha kroppstyngden vilande på sittbenen och utgå från en ställning där kotpelaren
är förhållandevis rak i lodlinjen.
Klicka på bilden
Många lärare beskriver det som att
man bör föreställa sig att det går en tråd från sittbenen (undre delen av
bäckenet) upp genom ryggraden och vidare upp genom baksidan av hjässan.
Händerna bör hållas i knäet/famnen, med den ena handens
ovansida vilande in den andra handflatan och tummarnas spetsar mot varandra.
 Klicka på bilden
ZaZen utövas vanligen med öppna eller halvöppna ögon och med
blicken vilande någon/några meter framför kroppen.
Steg för steg
- Meditationsplats.Börja
med att hitta en bra plats att sitta på där du kan sitta bekvämt och vara
ostörd.
- Gör
i ordning platsen så att du har möjlighet att sitta som du vill. Se till
att du inte har starkt ljus som faller in i ögonen. Sitt gärna i riktning
mot något av de fyra väderstrecken.
- Inta
sin sittställning. Sätt
dig tillrätta på din plats. Ta god tid och se till att du hamnar i en
bekväm utgångsställning med någorlunda rak rygg och händerna vilande i
knäet. Låt blicken vila någon-några meter framför dig.
- Börja
och sluta. Markera
på något sätt för dig själv när/att du börjar själva meditationen gör
sedan också en markering när du slutar. En lätt bugning med sammanförda händer
är ett mycket vanligt sätt att göra en sådan markering. Meditationen är en
träningsmetod / övning och det är
viktigt att denna har en början och ett slut. Vid meditation i grupp
markeras början och slut ofta med en Gonggong eller annan ljudsignal av
meditationsledaren och man börjar och avslutar då sin egen meditation med
sin egen valda slutmarkering. När man mediterar på egen hand kan man för
att hålla tiden med
fördel ha hjälp av en väckarklocka som ställs in på vald tid.
- Tiden.Tiden
att meditera är givetvis helt valfri. Mycket vanligt är dock att man
mediterar mellan 15 och 25 minuter. Om du är mycket upptagen och har svårt
att hitta tid att meditera är det av stor betydelse att du bestämmer innan
meditationen hur länge den skall pågå. Det är viktigt att du skapar ett
bestämt tidsutrymme som ger dig möjlighet att veta att du helt säkert kan
släppa yttre störningsmoment för en stund. Om du har mycket gott om tid är
det mindre viktigt att ha en bestämd tid och du kan välja att sitta så
länge du har lust. Bestäm dig dock helst för en minimitid. Att meditera en
kort stund är naturligtvis fullt möjligt även om processen ofta behöver
minst tio minuter för att våra sinnen skall hinna ställa om sig. Det är
dock bättre med två minuter än inga minuter alls.
- Meditationsprocessen. Rikta din uppmärksamhet mot kroppen
och andningen.
Själva
meditationen går till så att man sitter i sin valda ställning och gör
”ingenting alls” Du skall inte ”försöka” med att spänna av. Du skall bara
låta allt vara som det är en stund utan att du medvetet griper in.
Låt tyngdkraften ha sin verkan. Ge efter och låt sittandet "bära
dig". Den
enda mentala aktivitet du skall tillåta dig är att lätt och utan att ta i,
rikta din uppmärksamhet mot din sittande kropp och din kroppsupplevelse. I
fokus för kroppsupplevelsen finns andningen och det är bra att låta
andningen vara i centrum för uppmärksamheten. Lättheten i fokuseringen av
ditt medvetande är mycket viktig. Det är betydelsefullt att inte ta i
eller att gripa för hårt. Du sitter bara där och när du blir medveten om
att du sitter och tänker på något, t ex vad du gjorde i går så väljer du
att låta medvetandet släppa dessa tankar och gå tillbaka till att fokusera
på upplevelsen att du sitter och att du andas. Efter en stund är det helt
naturligt att tankarna eller uppmärksamheten vandrar iväg. Kanske dras du
in i tankar om jobbet eller om vad du läste i tidningen eller kanske blir
du absorberad av någon kroppslig upplevelse. När du så
upptäcker att din uppmärksamhet farit iväg och att du är inne i tankar
eller minnen eller t ex att det kliar någonstans så släpper du helt lätt
dessa tankar och låter dem vara samt återgår till att lätt rikta
uppmärksamheten mot att du sitter och att du andas. Om och om igen
upprepas detta och det är det som är själva meditationsprocessen. I t ex
TM eller Acem är processen i stort sett densamma bortsett från att du i
stället för kroppsupplevelsen och andningen har ett mentalt ljudord eller
mantra som utgör fokus för din uppmärksamhet och som du skall återvända
till när du blir medveten om att du sitter och tänker på något. OBS att
det alltså inte alls är fel att du plösligt tänker på något eller
försvinner in i något. Tvärtom är det helt naturligt. Så fungerar vi
människor. Det är ofta likadant t ex när man skall somna. Man far iväg i
olika tankar och tankebanor. I de flesta meditationsmetoder finns som enda
mentala aktivitet förhållningssättet att fokusera på något bestämt när man
blir medveten om att man tänker på något. Långsamt laddar detta ur sådant
som gör oss spända och hjälper oss att få en större mental valfrihet. På
sikt kan man ofta också uppleva hur det är att bara vara utan att ha
särskilt mycket tankar alls.
Avslutning.
När
tiden är slut för din meditation så är det som nämnts ovan bra att markera
detta för sig själv på något sätt. T ex genom en lätt bugning med
sammanförda händer. Därefter är det oftast lämpligt att sträcka på kroppen
och hjälpa den att komma igång igen på ett bra sätt. Kanske kan man också
göra en lätt kort uppmjukningsgymnastik. Kasta dig helst inte in i en
aktivitet. Då är det bättre att korta av meditationen och se till att man har
någon minut efteråt att komma igång på. OBS att meditationen är en övning. Normalt sett så skall du
efter meditationen släppa
den mentala aktivitet som innebär att du fokuserar på kroppen och
andningen. Det är viktigt att andningen i vardagen får sköta sig helt på egen hand.
Det gör dock naturligtvis inget om du plötsligt även mitt i
vardagsaktiviteterna upptäcker att du är mer medveten om kroppen och
andningen, tvärtom. Det som är viktigt är att inte fortsätta den medvetna
styrningen av medvetandet, den fokusering som är den centrala delen av meditationen.
Lita i stället på att ditt undermedvetna och en vist ordnad natur får ha
sin gång utan att vi griper in annat än på det strukturerade sätt som vi
gör under meditationen.
Meditation
vid sjukdom. Även om du inte är frisk går det oftast bra att
meditera ändå. Du bör naturligtvis vara försiktig och vid behov anpassa
meditationen till kroppsliga symptom. Om du t ex har kroppsliga skador så
anpassar du meditationen med hänsyn till dessa. Utgångspunkten är alltid
att det i grunden skall kännas bra och "rätt" att meditera, inte
jobbigt och plågsamt. Vid de flesta sjukdomar är det bra att meditera och
det finns anledning att tro att avspänningen som meditationen skapar gynnar
läkning och återhämtning.
Vid vissa sjukdomar, tex akuta infektioner kan det vara svårare att meditera så som
man är van. Var lite försiktig och var snäll emot dig själv. T ex kan det
vara bra att undantagsvis meditera blundande vid en infektion eller annan påfrestande sjukdom.
Meditation
i grupp. Det är mycket bra att meditera tillsammans med andra ibland.
Att meditera tillsammans skapar ofta en god gemenskap och man kan känna sig
styrkt av detta. Det kan naturligtvis också vara mycket konstruktivt att dela
sina erfarenheter med andra likasinnade.
Börja
på egen hand eller med lärare. Jag rekommenderar att du börjar
meditera under erfaren ledning. Det är inte så att det är omöjligt att
börja på egen hand. Ovanstående instruktion ger en god handledning för den
som vill pröva själv. Att ha en lärare ger dock en tyngd åt den inledande
fasen. Det finns dessutom alltid en liten risk att man gör misstag i början
som försvårar fortsatt meditation. Denna risk minskar givetvis om man har
kvalificerad lärarhjälp. Om man lär sig hos en erfaren lärare så sker
detta oftast i grupp och detta ger ytterligare fördelar och skapar
betingningar som kan underlätta ett fortsatt utövande.
Mer
om sittställningen. Som nämnts måste man inte sitta i lotusställning
även om detta är en bra position. Det viktigaste är att det känns bra. Jag
har t ex vid ett flertal tillfällen mediterat sittande på en toalettstol med
nedfällt lock. En toalett ger bra avskildhet om man behöver dra sig undan
och har svårt att få vara i fred. Om man sitter på en stol är det bra att
ändå försöka hitta en bra utgångsställning med tyngden på sittbenen och
någorlunda rak rygg. Man kan välja att sitta med fotsulorna i golvet
 Klicka på bilden
eller med fötterna indragna under stolen/kroppen.
 Klicka påbilden
Vad gäller
händernas position så är det bra att försöka hålla den ena handen i den
andra som beskrivits ovan, men man kan mycket väl bara ha händerna vilande i
famnen. Den sk diamantställningen med knäna framåt och fötterna bakom sittkudde och stjärt
 Klicka på bilden
kan vara ett bra alternativ för
den som vill sitta på golvet men inte finner lotusställningen lämplig.
Väljer du att inte sitta med tyngden på sittbenen och rak rygg så försök
ändå ha en symetri och balans i din sittställning. Palla gärna upp med
kuddar som stöd för ryggen om du t ex sitter och lutar dig bakåt i en soffa
eller fåtölj.
Vänliga hälsningar
Per-Otto Sylwan
Copyright © 2002-2004 Per-Otto Sylwan
Några svenska adresser
För frågor om meditationen samt ev intresseanmälan till
instruktion kontakta mig på tel: 018
– 51 03 62 eller 0708 – 55 85 33 eller använd denna
e-postlänk.
Reflektioner kring Zenmeditation
FreeWebSubmission.com
Tillbaka till sidans topp
PO Samtalspartner, Musikvägen 34, 756 50 Uppsala Tel: 018-51 03 62 eller 0708-55 85 33
Copyright © 2002-->Per-Otto Sylwan
|